Naturligt #6

I Berlin är graffiti lika naturligt som övergångsställen. Den finns överallt. Graffiti och streetart pryder Berlins husfasader. Ibland vill den starta en dialog med invånarna och ibland vill den bara finnas där som ren konst och utsmycknad. Igår var jag på en alternativ guidning i Berlin. Den kallas för Alternative tour och utgår varje dag klockan 13 från Starbucks nedanför TV-tornet vid Alexanderplatz. Guiden som hette Stuart tog med oss till många coola ställen runt om i staden. Den roligaste historien han berättade var om en kille som ville få tillbaka sin tjej. Han sprejade: "Sandy, come back to me" stort på en vägg och befolkningen började engagera sig i detta. han skrev att han skulle vara på en viss pub varje torsdag kl.20 och vänta på henne. Hon kom inte men istället dök kvartersinvånarna upp och gav honom råd. De började också skriva på väggen att hon skulle komma tillbaka till honom. Sedan avslöjade han att Sandy inte fanns. an ville bara visa att det går att starta en dialog med hjälp av graffiti. Det finns regler om graffiti i Berlin men de verkar inte följas och det är jag glad över.

Vi såg en Banksy, en råtta. Jag är nöjd. här kommer några bilder från touren som jag varmt kan rekommendera. Touren tar 3,5 h och det ingår både promenader och u-bahnfärder. Den är gratis men man förväntas dricksa så se till att du har mynt med dig. 

Guiden, Stuart berättar om skillnaden mellan streetart och grafitti.

En av få Banksy i Berlin. 

En kille cyklar runt och målar 6:or i stan.

Berlins symbol, efter isbjörnen och världskändisen Knut.

En spännande robot på en bakgård i Mitte. 

Tacheles – konsthuset som inte går att beskriva i ord. 

Ögon som tittar på folk fick bukt med stökigheter vid Halleshes Tor.

Touren avslutades vid beachbaren yam vid East side gallery.

Platser i mitt hjärta #5

Prenzlauer Berg är mitt nya hem. Just nu hänger det kläder överallt i mitt lilla rum på elva kvadratmeter. Det är första gången jag tvättar på länge, så i stort sett alla mina medhavda kläder har fått sig en omgång. En ljusslinga pryder ena väggen och en hård obekväm bäddsoffa med botten av trä är min nya säng. Den kanske inte är skönare än en hostelsäng men det är definitivt skönt att få lite mer privatliv. Men jag har inte lyckats klura ut ur gasspisen fungerar än, första gången jag använder en sådan så det är lite nervöst...

Samtidigt saknar jag mitt senaste hostel en hel del. Jag saknar människorna där och har nog nästan hängt där varenda dag sedan jag flyttade därifrån i onsdags. Där bor bland annat Alba från Barcelona och Jake från New York, som jag har hängt med nästan varje dag i tio dagar nu. Det är fint med hostelvänner som ska stanna ett tag, särskilt om de är fina. Jag har hittat på så många saker med dem; partat, fikat, gått promenad,  gått på marknad, spelat kort, fyllt i kompisbok, sett på film, lagat mat. Igår var vi på fest och skulle se Eurovision Song Contest men en hippie från USA tyckte att vi skulle prata med varandra istället så han drog demonstrativt ut tv-sladden och blev illa omtyckt på festen. Jag hann se Erik Saade i alla fall och se hur han ett tag ledde röstligan.

Vissa undrar hur jag har kunnat bo på hostel i sex veckor men jag har trivts väldigt bra med det. Förutom irritationen av alla snarkningar och folk som har mage att ha sex i ett 16-bäddsrum finns det värme på hostel. Värme och trevliga människor. Jag är glad för att kunna ha mitt eget i två veckor men är väldigt glad över att jag valde att bo på hostel och att inte hitta något eget boende direkt. Som distanskursstudent hade det nog varit lätt att bli ensam då...

Hostel som fenomen har en plats i mitt hjärta och Baxpax Kreuzberg en särskild. Jag minns vad Helena och jag sa till varann när vi tågluffade i Europa för några år sedan "Jag ska aldrig bo på något annat sätt än på hostel. Hotell är ju så himla tråkigt. Man träffar ju inga människor" Även om man bara småpratar och blir Facebookvänner med vissa så har de ändå varit med och gjort ens resa. Jag står fast vid det citatet men kommer nog i vissa fall avvika från det och lyxa till det lite. När jag blir äldre och rikare.

Jag, Alba och Jake vid karaeoken på Flohmarkt am Mauerpark.

Platser i mitt hjärta #4

Kreuzberg: Oranienstrase, Görlitzer Bahnhof, Kottbuser Tor, 36 rooms, Baxpax Kreuzberg, Papeterie, det omåttligt populära kycklingstället, Görlitzer park, Café Mono, Milch & Zucker, billiga falafelställen, kulörta lampor, SO36...

Kreuzberg är en kärlek. Och efter fem veckor på hostel, varav mer än fyra i Kreuzberg ska jag snart flytta ifrån det. Lite minglande med en tjej på hostelet som är tillsammans med en kille som jobbade här resulterade i att jag fick erbjudande om ett rum i Prenzlauer Berg i två veckor. Och en cykel! Jag är glad.

Jag är väldigt nyfiken på Prenzlauer Berg och ser fram emot att flytta dit, få lite mer privatliv och space. Men jag är samtidigt rädd för att sakna att alltid ha människor omkring sig på ett hostel.

Nåväl, jag tror att det kommer att bli bra. Här kommer några bilder från mitt Kreuzberg.

Oranienstrase – Kreuzberg 36:s mest berömda gata. 

Systrarna Lind på Café Mono, i närheten av Görlitzer bahnhof. 

Häng i Görlitzer park.

Födelsedagstårta på Milch & Zucker.

Utanför den berömda gamla punkklubben SO36 första maj. 

Coola punkare dansar loss till ett band på första maj.

Brandstationen i Kreuzbergs 36-distrikt – machograffiti och hjältestatus.

Naturligt #5

Om man är och vill vara en kreativ människa måste man ju hämta inspiration från någonstans. Det är därför Sofia och jag har valt att läsa våra kreativa distanskurser i Berlin. Bland annat därför. Ge och ta liksom. Ta och ge. Sofia och jag har varit kreativa på många sätt och vis de här två och en halv veckorna när hon har varit här. Hon har målat. Jag har skrivit. Hon har skrivit. Jag har försökt att måla. Jag har till och med fått en målarläxa som jag ska försöka klara av i veckan. Jag försöker hämta inspiration i min vardag och jag har aldrig varit någon posetjej som tjejen till vänster på den nedre bilden. När hon posar snyggt posar jag omedvetet för en paparazzi genom att ta kort på min blomstersko och låta den kontrastera mot slottsträdgården vid Potsdamer palace utanför Berlin. Ja, jag vet. Jag är lite speciell men jag gillar att försöka matcha. Hon där uppe är en "artist" och hon därnere är en "writer". Det har vi sagt till folk (om varandra) som har frågat vad vi gör här. Det har varit väldigt fina två och en halv veckor och jag har nog aldrig druckit så mycket kaffe på olika caféer, ätit så många olika falafel eller fotat så mycket som under den här tidpunkten. Tack Sofia för all kreativitet och finhäng!

Bilden högst upp föreställer Sofia och är tagen vid Strandbar Mitte, ett av mina favoritställen här i stan som jag har hittat till tack vare det här guldkornet till guidebok:

Platser i mitt hjärta #3

De senaste söndagarna har jag hängt på marknaden Flohmarkt am Mauerpark i Prenzlauer berg med olika sällskap. Den är helt underbar. Man kan hitta vad som helst till varierade priser, äta god stenugnsbakad pizza och roa sig med karaeokeunderhållning. Det känns som en stor festival och är helt klart det bästa man kan göra i Berlin en söndag. Jag har hittat några fynd här: en wtc-tröja, en mobiltelefon för en euro som inte fungerade och en sjal. Det står i alla guideböcker att det här är Berlins bästa marknad och inte för att jag har varit på så många andra men väl många för att kunna konstatera att det är svårt att konkurrera med Flohmarkt am Mauerpark. Beroendeframkallande.

Genom rutan #5

Jag hade en väldigt bra helg, umgicks med en massa olika folk som jag träffade av en slump och var ute och såg lite av Berlins nattliv (om så bara de mest oskyldiga barerna här i partystaden). Couchsurfing är en bra sida säger jag bara och impulsiva aktiviteter underskattade. Jag lägger upp några bilder på Facebook senare då jag har svårt att få in helgen under mina bloggteman här ;) Det här inlägget tänkte jag ägna åt något mycket tråkigare, det vill säga tvätt. När man är utomlands en längre tid måste man tvätta. Idag var andra gången jag besökte laundryt som ligger här i kvarteret. Det är lite speciellt. Första gången jag tvättade där trodde nog han som verkade jobba där och som jag frågade om hjälp, att jag aldrig hade tvättat förut så jag fick förklara att det var första gången jag tvättade på ett laundry.

Först höll jag på att bli upprörd när jag insåg att alla tvättmaskiner hade kvinnonamn. Man kunde välja om Frieda, Gerda eller någon annan skulle tvätta ens kläder åt en. Men idag såg jag att torktumlarna är män. Fyra bastanta herrar som hjälper till att torka ens tvätt och ett tag trodde jag nästan att de skulle kidnappa den när maskinen aldrig ville stanna. Så, då kändes det lite mer jämställt.

 

Så här går det till:

1. Välj ut en maskin med ett fint namn. Frieda påminde mig om min vän Frida så jag valde henne.
2. Lasta maskinen med kläder.
3. Välj din maskin på en stor maskin som sköter hela systemet och betala. Det kostar 4 euro att tvätta på det här laundryt.
4. Välj till om du vill köpa tvättmedel, kostar 50 cent. Se till att en kopp är placerad under maskinen så att koppen fylls upp när du har betalat.
5. Mata Frieda eller den maskin du har valt med det vita pulvret.
6. Välj program. (Du kan även välja språk till svenska eller något annat trevligt språk för att underlätta)
7. Starta maskinen och lägg på minnet vad klockan var när du gjorde det.
8. Ta en promenad i kvarteret eller gå tillbaka till hostelet och drick lite kaffe.
9. Gå tillbaka, ta ut tvätten.
10. Välj en passande herre som kan sköta resten och välj maskin så som du gjorde vid punkt 3. Jag valde Heiko och han skötte sig fint men ett tag trodde jag att han skulle äta upp min tvätt. Jag har tyvärr ingen bild på honom då mitt kamerabatteri dog under väntetiden.

Tips! Om man inte vill riskera att tumla tvätten då tiden för tumling endast är ca 10 min och krymprisken stor kan man hänga upp sina kläder i hostelrummet men tänk då på att detta endast fungerar bra om det bor få personer i ditt hostelrum och om man inte bryr sig om att man skyltar med hur ens underkläder ser ut.

Voilá! Nu har du rena underkläder för 10 dagar till!

Det här tvättkonstverket såg jag förresten på väg hem från tvättstugan, har inte lagt märke till det tidigare. Det är det jag gillar med Berlin. Det finns alltid något spännande att titta på. Fastän jag har gått på Oranienstraße nästan varje dag i snart tre veckor lägger jag alltid märke till nya saker. 

     

Naturligt #4

Eastern comfort och western comfort ligger vid Washauer straze.

Vatten är ju naturligt och då kanske det också är ganska naturligt att det finns en båt i vattnet och att det finns folk som har gjort båten till ett båthostel. Jag blir lite sugen på att sova här några nätter. Man kan sova under bar himmel uppe på däck och då kostar det 12 euro/natt, se hemsida: http://www.eastern-comfort.com/Annars är det inte lätt att hitta bra hostel som inte är uppbokade men nästa vecka när Sofia, Maria och Jessica kommer har vi planer på att bo på ett hostel nära mitt, i Kreuzberg. Jag kan inte lämna den här stadsdelen än känner jag.

Idag hade jag tänkt att jag skulle åka till Prenzlauer berg (ett annat av mina favoritområden här i stan) på foto/shopping/upptäcktsfärd och jag kom dit men det tog en väldans tid att ta sig dit. S-bahn mellan Schlessis Tor och Washauer strasse fungerade inte liksom mellan Ostkreuz och Prenzlauer alle dit jag skulle så jag åkte runt halva stan för att hitta dit istället och väl där fyndade jag ett par blommiga skor för endast 10 euro och på hemvägen en underbart vacker melodica på en marknad för 13 euro. Men jag har inget emot att åka s-bahn och u-bahn. Det gör att jag får se lite av staden. Idag åkte jag till och med lite spårvagn. Spårvagn är nog mitt favorittransportmedel i Berlin för tillfället. Det var inte så många hundar där heller.

Min hållplats, Görlitzer Bahnhoft. Finare än många andra. 

Genom rutan #4

 

    Från min gamla lägenhet i Landala i Göteborg.
    En del popcorn brändes här. Vissa var goda.
  

Genom rutan #3

 

Jag behöver ett par vårskor. Problemet är att jag inte riktigt klarar av att välja. Det finns alldeles för många. Många fina men jag är ganska kräsen och särskilt mina fötter. Det är inte vilka skor som helst som passar dem. Ibland är det skönare att bara titta genom rutan.  

Kartor #4

  

I helgen var min vän Karin här på besök och det var väldigt trevligt och roligt. Vi umgicks i tre heldagar och hann med att göra en hel del. Eller lagom mycket. Vi körde på lugna morgnar och mycket fika och en inte alltför överröst to-see-lista då vi fått tips om att man inte ska försöka uppleva allt i Berlin. Och jag har ju lite tid på mig. 

Med hjälp av min gigantiska Berlinkarta tog vi oss runt till Checkpoint Charlie, Förintelsemonumentet, East side gallery, loppmarknaderna Flohmarkt am Arkonaplatz och Flohmarkt am Mauerpark i Prenzlauer Berg, secondhandbutikerna Killerbeast och Color i Kreuzberg, TV-tornet, läppstiftet och puderdosan (som tyvärr renoverades) och ställen vi hittade längs vägen. Vi hittade väldigt många mysiga caféer och matställen som jag glömde skriva upp namnet på så jag kan tyvärr inte tipsa om dem. Bra och billig mat är inte svårt att hitta här i Berlin och särskilt inte caféer. Igår var det varmare än vår i Berlin. Det var SOMMAR! Karin och jag gick på marknad, köpte glass och gick klädda i linne. Så himla skönt! Det var jättekul att få besök här och fler besök kommer jag att få i vår. 

Platser i mitt hjärta #2

Här bor jag!

Det känns konstigt att säga att man bor på ett hostel och inte bara övernattar. Men just nu känns det faktiskt som att jag bor här, på hostel 36 rooms i Kreuzberg där jag för närvarande har mitt hjärta. Jag vet inte hur länge jag kommer att bo här men jag trivs här. Jag sover här, jag äter här, jag pluggar här, jag minglar här. Så, vad har jag gjort sedan jag kom hit? Jag har bland annat gått runt bland graffittimålningar och alternativa affärer i denna övervintrade hippiestadsdel, klippt mig i en tysk frisersalong, simmat i ett tyskt badhus, fixat tyskt telefonnummer, kollat in Alexanderplatz, varit på Svenska kyrkan i Berlin och fått en massa tips om allt möjligt, pluggat (skrivit), minglat med folk på hostelet och varit ute med tyskar. Imorgon kommer min vän Karin hit och hälsar på. Då ska vi bland annat leta rätt på secondhandbutikerna Garage och Colours där man kan köpa kläder i lösvikt. 


Några saker jag har lärt mig:




Vad tyskar tänker om Sverige...
Att...Sverige är som paradiset
Att...alla dricker mjölk till maten
Att...det finns en massa hipsters, särskilt i Stockholm
Att...den mest kända svensken är Astrid Lindgren




Om Berlin har jag lärt mig...
Att...det är billigare att bo här än i övriga Tyskland
Att...folk är väldigt hjälpsamma här, hjälper än att bära väskan, hitta rätt när man ser vilsen ut. Men tyskarna jag var ute med säger att folk kan vara lite "rude" här
Att...folk inte är alls bra på engelska och helst pratar tyska med en
Att...tyskar älskar flipflops
Att...man alltid beställer först på caféer och pubar och inte betalar förrän man går




Om Kreuzberg har jag lärt mig...
Att...det är en väldigt cool hippiesstadsdel
Att...den legendariska klubben S036 ligger här
Att...folk älskar att ha sina hundar lösa här, på gatan, i affärer, på caféer, överallt!
Att...det mesta är väldigt billigt här
Att...stadsdelen är känd för sina husockupationer och majdemonstrationer (men det visste jag redan)
Att...det bor väldigt många från Turkiet här
Att...det uppstod väldiga protester när ett McDonalds skulle byggas i stadsdelen. Men häromdan gick jag förbi det så kommersialismen vann. Men det skulle nog aldrig kunna ha byggs på Oranienstrasse.




Auf wiedersehen,
Camilla

Naturligt #3

Fotot är taget under en cykelutflykt till Romanäs utanför Tranås. Vid bordet kunde man köpa grönsaker och lägga pengarna i en obevakad burk. Jag älskar när människor litar så på varann. 

Man kanske skulle ta och köpa sig en cykel i Berlin. Jag hade tyckt att det varit väldigt häftigt att cykla ända till Berlin men jag ska nog börja med att långcykla i Sverige innan jag ger mig iväg på utländska cykeläventyr. Men däremot funderar jag lite på att köpa en cykel i Berlin. Idag läste jag en artikel om Berlin i ett resemagasin och där stod det att Berlin var en av världens mest cykelvänliga städer. Så kom jag att tänka på Harriet. Underbara Oh, Harry! Sångerskan från gamla Hellsongs som berättade för mig vid i ett intervjutillfälle att hon bara hade impulsåkt till Berlin en sommar, bott hos vänner, gjort musik och cyklat runt hela dagarna och sjungit för sig själv. Det lät så himla underbart! 

Man kanske borde lägga sina pengar på en gammal rostig cykel istället för ett u-bahn/s-bahn-kort. Det    stod i guiden att det kostar 30 euro för ett enveckaskort. Det tyckte jag var dyrt. Idag har jag suttit och pillat med min hemsida. Jag har nästan inte sagt till någon att den finns än eftersom jag inte har gett den så mycket kärlek, förrän nu. Det känns kul och bra att ha en hemsida. Där kan man bland annat läsa om en cykelfärd jag gjorde runt Hisingen för Tidningen Hisingen förra våren. Det är ett av de roligaste och mest fria reportage jag har gjort. Adressen är: 

www.camillakack.com 

Du hittar det under arbetsprover, Tidningen Hisingen. Där har du det!

Kartor #3

Det finns så många olika slags kartor. Det här är en av mina favoritkartor. Min snart femåriga systerdotter Noras världskarta. Så här såg världen ut för henne hösten 2010. Det här är de platser som hon har besökt och kan relatera till. Hon är redan ganska berest som ni ser. Hon kanske gör som jag en dag, börjar markera alla platser hon besöker. När Nora blir lite äldre ska hon och jag åka till Mumindalen utanför Åbo. Det har moster Camilla lovat. Finland finns ännu inte med på kartan.

Kartor #2

Det här är projekt som jag har hållit på med i stort sett i hela mitt liv, men från början utan att dokumentera det. Projektet går ut på att samla på besökta städer. Jag tycker att det är kul att besöka städer i Sverige. Städer utstrålar så mycket. Jag får direkt en känsla av en stad när jag kommer dit och jag ställer mig alltid frågan: Kan jag tänka mig att bo här? Ja, nej, kanske. Man kan kalla det en form av research, turistande eller bara kort och gott Sverigeintresse. För några år sedan började jag markera alla städer jag har varit i på en karta.

Senast jag var ute och reste kunde jag markera Enköping och Eskilstuna när jag kom hem. Jag hade velat göra en Kent-rundtur i arbetarstaden Eskilstuna men jag hann inte läsa på så mycket innan jag kom dit så jag nöjer mig med att låtsas att jag var både i Hagnesta Hill och i bandets första replokal. Jag skulle säkert kunna lura ganska många om jag bara tog ett kort på vilket hus som helst och sa "det här är Kents första replokal". Jag blev inspirerad av en vän till mig som gjorde ett fotoexperiment en gång när han läste en fotokurs. Han gick runt i Göteborg och fotade platser som inte såg så svenska ut. Han lyckades lura i stort sett alla sina kursare att bilderna var tagna världen över när allt han hade gjort var att ha gått runt i Göteborg och fotat i ett par dagar. Folk är så godtrogna. Man ska ju såklart inte lura folk men jag tycker att det var ett häftigt experiment.

På torsdag ska jag upp till Stockholm och gå på en programpunkt för Mattias Harriet Löwenhjelms-utställning på Stadsbiblioteket men i Stockholm har jag ju redan varit många gånger så det blir ingen markering. Kan du tipsa om någon stad/plats i Sverige som jag borde besöka och varför?

Naturligt # 2

Igår var jag och hälsade på Farmor och Ivan – superfarmor och superIvan. Hos farmor känns det som att tiden står stilla. Det är som att en viss tidsålder är bevarad där. Vissa anpassningar har gjorts till 2000-talet. TV:n har bytts ut mot en mer modern, lampan som man drog i ett snöre för att tända har bytts ut till en lampa med tryckknapp i rummet med de blåblommiga tapeterna som man kunde dekorera med ballonger om man gnuggade dem tillräckligt mycket i håret, bara frisyren som fick lida. Porslinet är detsamma – "Gröna Anna". Jag minns att mitt ex föräldrar hade samma porslin i sitt sommarhus men det kändes helt fel att se det där. Det var ju farmorporslin. Men teckningarna som min syster Petra ritade när hon var liten hänger fortfarande kvar på väggen i köket. Petra är 34 år så det betyder alltså att de snart har hängt där i trettio år. Papperet som en gång var vitt är nu gulblekt.

I sovrummet hänger en tavla som jag målat när jag var liten och gett bort till Farmor och Ivan. Farmor berättar om tavlorna i vardagsrummet och dess historia. Jag kan dem redan men det är mysigt att höra en gång till. Jag vet vart kortleken ligger, i den översta skrivbordslådan på kontoret. Jag behöver inte ens se efter. Det är så skönt med saker som är beständiga. Vi fikar med tv:n som visar skidor på i bakgrunden. Farmor visar en korg som jag alltid ville ha fika i när jag var och hälsade på.Men kakorna hade bytts ut. Farmor har slutat baka. Det är för ansträngande för hennes kropp. Kanske blir det aldrig några mer hallongrottor eller havreflarn, sorgligt men sådant man måste acceptera.

Jag och några vänner brukar leta efter snygga toaletter. Vissa tycker att det är knäppt men det tycker inte vi. En toalett är ju ett rum som alla andra. Ett naturligt rum. Det här är en av mina favorittoaletter, farmors 70-talstoalett (se bilden) En sådan toa vill jag ha när jag blir stor!

Ting med ord runtomkring #8

Häromdagen satte jag och mamsi ihop varsin "Mina-50-bästa-ting-lista". Jag vet inte riktigt hur jag kom på idén men jag tror att den föddes från en kurs jag har läst som heter "Etnologi; våra liv och berättelser" som kvällskurs på Göteborgs Universitet. En del av kursen handlade om att ting kan betyda väldigt mycket för oss och vi fick som uppgift att välja ut ett ting och skriva en berättelse runt. Listan är en kärleksförklaring till mina allra mest älskade ting, de som verkligen betyder någonting.

Här kommer ett smakprov från listan: (utan inbördes ordning)

* NilsJohan-burken (se bilden) - för att jag har drömt om en sådan burk så himla länge

* Manchesterfåtöljen - mitt bästa loppisfynd någonsin, 40 kr på Bois-Loppan i Tranås

* Kånken - kult helt enkelt och statuspryl på gymnasiet

* Radioväskan - köpt i London och en riktig icebreaker

* Pippitröjan som jag har stickat själv - är lite stolt över mitt stora stickprojekt

* Mitt första blandband - grunden till hela min musiksmak

* Lyckoamuletten - det känns i alla fall som att man blir lite lyckligare av att bara bära den

* Den svarta telefonen - ännu ett underbart loppisfynd (den har guldkanter också)

* Mina Dr Martens - inhandlade i butiken Chock i Göteborg när jag gick på gymnasiet

* Den röda Londonlampskärmen - en vacker 60-talslampa kommer att lysa upp mitt nästa hem

Platser i mitt hjärta #1

Det här är mitt absoluta favoritfik i Stockholm – Café String på Nytorgsgatan på söder. Det är snygg inredning och snyggt folk som kommer hit. Och så är det ingen som blir sur om man sitter här från nio till tre. Man kan beställa in en retrotermos med kaffe och plugga, surfa, skriva eller fika med vänner. Men jag brukar oftast gå dit själv då jag är i Stockholm och mina vänner jobbar. Senast jag var här satt jag och skrev på en uppgift till en av skrivarkurserna jag läser nu. En utmärkt plats för inspiration och kreativitet!